Ja, inte för att det är någon överraskning, men det är ju faktiskt julafton på fredag! Och det är ju kul...
Har jobbat idag (as usual) och har haft lika mycket att göra som vilken annan dag som helst. Fick finbesök av Jenny och lille sötnöten Tim. Efter jobb så gick jag och julshoppade lite med Han. Gick ner till Centralen för att säga hejdå och ta bussen hem. Ett par hållplatser hemifrån körde bussen fast och jag gick hem. Nu är jag hemma och är helt slut i rutan.
Jag är jättejättejättetrött. Nästan så trött så jag börjar gråta. Nästan så jag känner mig juldeppig. Jag tror ju inte att jag är det, men när jag är så här trött så tycker jag bara synd om mig själv.
Och då snurrar även en massa tankar i mitt lilla huvud. Om lussebullarna jag ska baka imorgon blir döbakta, om tågen går på fredag, juldagsfest, handla dricka till nyår, hur jag ska se ut på nyår, planera födelsedag,planera överlämning av katter, undra hur mycket jag kommer att sakna katterna (det gör ont i hjärtat bara jag tänker på det), packa och fixa innan jag åker, går tåget till Kastrup, går flyget till Rom, kommer någon å hälsar på mig, hur mycket kommer jag ha att göra där, kommer jag ha hemlängtan, hur mycket kommer jag sakna alla härhemma, vad händer sen...
Usch, jag gillar inte när jag hamnar i det här... och jag tror/vet att det bara är för att jag är trött. Och stressad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar