Jag sitter här på mitt rum, ganska trött efter en dag i Cerveteri och massvis med gravar, och försöker förbereda mig mentalt på att denna helgen är min sista i Rom för denna gången.
Jag kan ju säga som så, att det går sisådär.
fredag 25 mars 2011
tisdag 22 mars 2011
Amore
"Jag älskar det här landet. Jag begriper mig inte alltid på det, men jag älskar så väldigt mycket med det här landet, med den här staden, med människorna som bor här"
Den där Birro kan verkligen klä mina känslor i ord, när jag själv brister i det.
Citat från: http://blogg.expressen.se/birro/entry.jsp?messid=652773
Den där Birro kan verkligen klä mina känslor i ord, när jag själv brister i det.
Citat från: http://blogg.expressen.se/birro/entry.jsp?messid=652773
måndag 21 mars 2011
Lite tankar
- Etrusker är ju kul, om man inte sysslar med gravtypologi har jag märkt. Nej, det är inte jag som sysslar med det, och för detta är jag tacksam.
- Enligt italienska mått mätt så har jag stora bröst. Well, I guess there´s a first for everything.
- 21 mars börjar våren i Rom! Jaha, har det bara varit en varm senvinter då? Visst, jag vet att det är vårdagjäming, men kom igen!
- Det är inte alls kul när man beställer en kaffe på en bar, och de kastar upp fat och sked på disken framför en, och när man sen får kaffet så får man i princip fånga den i luften för att inte få allt på sig. Italiensk servicenivå i ett nötskal.
- Jag inte ska försöka mig på att prata italienska innan kl9 på morgonen, eftersom jag då blandar ihop all grammatik och jag blir ni och vi e cosi via.
- Att ha meningslösa diskussioner på facebook är ganska kul!
- Det var en brilliant idè att låta städerskan klippa mig idag! Hon var kanonbra!
- Bubbelvin är helt ok även en måndagkväll! Kanske lite extra uppskattat till och med.
- Jag har sovmorgon imorgon... Detta innebär att jag med all säkerhet vaknar kl8.
- Enligt italienska mått mätt så har jag stora bröst. Well, I guess there´s a first for everything.
- 21 mars börjar våren i Rom! Jaha, har det bara varit en varm senvinter då? Visst, jag vet att det är vårdagjäming, men kom igen!
- Det är inte alls kul när man beställer en kaffe på en bar, och de kastar upp fat och sked på disken framför en, och när man sen får kaffet så får man i princip fånga den i luften för att inte få allt på sig. Italiensk servicenivå i ett nötskal.
- Jag inte ska försöka mig på att prata italienska innan kl9 på morgonen, eftersom jag då blandar ihop all grammatik och jag blir ni och vi e cosi via.
- Att ha meningslösa diskussioner på facebook är ganska kul!
- Det var en brilliant idè att låta städerskan klippa mig idag! Hon var kanonbra!
- Bubbelvin är helt ok även en måndagkväll! Kanske lite extra uppskattat till och med.
- Jag har sovmorgon imorgon... Detta innebär att jag med all säkerhet vaknar kl8.
torsdag 17 mars 2011
Ååååååh! Aaaaaah!
Vi var ute och firade Italiens 150 år igår kväll. Massor med olika events runtom i staden, och det var mycket man ville se. Men, eftersom det envisades med att regna precis hela dagen, var det ingen av oss som egentligen hade någon lust. Vi gick när det verkade vara uppehåll och tro det eller ej, det höll sig!
Vi såg Ara Pacis upplyst med projektorer som "spottade" färg på monumentet. Jag har velat se det länge, och nu äntligen! Det var snyggt, det måste jag säga. Och man får en väldigt bra bild av hur det kan ha sett ut en gång i tiden när det inte var finputsat vitt och opolykromt.
Sen hängde vi på Gusto och drack vin i ett par timmar.
Vi gick sen till Castel Sant' Angelo, som oxå är något jag velat se länge. Eller ja, se har jag ju gjort många gånger, men jag har aldrig varit uppe i. Väldigt häftigt var det, såklart, att se de olika perioder i historien som monumentet använts. Vi såg oxå den där flykttunneln från Vatikanen ner till monumentet.
Och utsikten var fantastisk. Tog ett par foton däruppe, och jag kanske visar dem här en dag... Inte just nu dock...
Jag har ont i huvet av vinet, och av de tre stridsflygplan som flög förbi för en stund sen. Jag trodde på allvar att vi höll på att bli anfallna eller nåt, men upptäckte snart att det inte var så. Planen sprutade bara ut vit, rött och grönt. Tack Italien!
Vi såg Ara Pacis upplyst med projektorer som "spottade" färg på monumentet. Jag har velat se det länge, och nu äntligen! Det var snyggt, det måste jag säga. Och man får en väldigt bra bild av hur det kan ha sett ut en gång i tiden när det inte var finputsat vitt och opolykromt.
Sen hängde vi på Gusto och drack vin i ett par timmar.
Vi gick sen till Castel Sant' Angelo, som oxå är något jag velat se länge. Eller ja, se har jag ju gjort många gånger, men jag har aldrig varit uppe i. Väldigt häftigt var det, såklart, att se de olika perioder i historien som monumentet använts. Vi såg oxå den där flykttunneln från Vatikanen ner till monumentet.
Och utsikten var fantastisk. Tog ett par foton däruppe, och jag kanske visar dem här en dag... Inte just nu dock...
Jag har ont i huvet av vinet, och av de tre stridsflygplan som flög förbi för en stund sen. Jag trodde på allvar att vi höll på att bli anfallna eller nåt, men upptäckte snart att det inte var så. Planen sprutade bara ut vit, rött och grönt. Tack Italien!
söndag 13 mars 2011
Ok, nu får nån förklara för mig...
för jag fattar inte ett jädrans dugg...
Min pappa har parkinson som stundtals är riktigt jävlig. Inget roligt alls.
I vilket fall...
Jag har kämpat mig blodig för att få bort han från det där handlingsförlamade och amatörmässiga sjukhuset han gått till, och äntligen fått iväg honom till neurologen i Lund. Helt perfekt!
Jo, det kan man ju tro.
Första gången han var där var för ett par veckor sedan. Pappa hade börjat vara uppe och yra på nätterna igen, något som är väldigt vanligt. Så, läkaren ger han en medicin som ska få honom att sova bättre. Det är en antidepressiv som tydligen ska funka lika bra på parkinson.
Fine...
Det blev inte bättre av denna medicinen. Det blev värre. Och då läser mamma och pappa vilka olika biverkningar denna medicinen kan ge...
Alla parkinsonsymptom fanns med! Skakningar, hallucinationer... och
SÖMNSVÅRIGHETER!!!
En medicin som han fått av en forskare, en läkare, en som doktorerat inom ämnet. En medicin som ger han alla de här sakerna som han vill komma från. Och som ger sömnsvårigheter när den skulle hjälpa honom att sova.
Kan någon förklara för mig hur i hela *piiip* *piiip* *piiiiiiip* detta fungerar???
Min pappa har parkinson som stundtals är riktigt jävlig. Inget roligt alls.
I vilket fall...
Jag har kämpat mig blodig för att få bort han från det där handlingsförlamade och amatörmässiga sjukhuset han gått till, och äntligen fått iväg honom till neurologen i Lund. Helt perfekt!
Jo, det kan man ju tro.
Första gången han var där var för ett par veckor sedan. Pappa hade börjat vara uppe och yra på nätterna igen, något som är väldigt vanligt. Så, läkaren ger han en medicin som ska få honom att sova bättre. Det är en antidepressiv som tydligen ska funka lika bra på parkinson.
Fine...
Det blev inte bättre av denna medicinen. Det blev värre. Och då läser mamma och pappa vilka olika biverkningar denna medicinen kan ge...
Alla parkinsonsymptom fanns med! Skakningar, hallucinationer... och
SÖMNSVÅRIGHETER!!!
En medicin som han fått av en forskare, en läkare, en som doktorerat inom ämnet. En medicin som ger han alla de här sakerna som han vill komma från. Och som ger sömnsvårigheter när den skulle hjälpa honom att sova.
Kan någon förklara för mig hur i hela *piiip* *piiip* *piiiiiiip* detta fungerar???
söndag 6 mars 2011
La fine settimana
I fredags kväll var vi på den där tyska ölgrottan, drack en öl, och gick sen vidare till Peroniölbaren (eller vad den nu kallades) för att dricka ett par till. En mycket trevlig kväll med folk från Institutet. Kom hem nångång vid 1tiden, och hade "efterfest" i Parlatoriet till kl3. Några skulle åka iväg redan 8.30 igår morse de stackarna. Nja, så synd om dem var det ju inte. De skulle åka till ett bad nånstans norr om staden, där det finns varma källor. Det är ju inte fy skam!
Igår, lördag, var jag runt i hela stan i jakt på boots. Å ja, en stor del av stan i alla fall:
Flaminio-Repubblica-Via Nazionale-Barberini-Via del Tritone-Spagna-Via del Corso-Flaminio-Ottaviano-Via Cola di Rienzo-Ottaviano (igen)- Via Cola di Rienzo (igen) - Via del Corso (igen) - Buss 95 hem...
Och inte fasen hittade jag några! Provade ett par olika, men inget som kändes rätt. Så, jag blev lite sur. Hittade dock ett par sneakers som jag med all säkerhet ska köpa, men igår var det enda jag shoppade 2x1,5ltr coca och en påse chips...
Idag däremot! Vaknade rätt tidigt efter en väldigt trött och lugn lördagkväll. Så jag bestämde mig för att åka till Porta Portese för att leta lite till. 1h 4min tog det att komma dit...med buss. Som vanligt knökafull. Väl där gick jag och strosade och trängdes med folk och fä. Och för en gångs skull kom jag därifrån med något oxå. Hittade en svart manchesterkavaj för 1euro, och ett par pösiga "jeans" för 12euro. Tyckte jag fyndade där lite.
Tänkte ta bussen tillbaka, men gick istället efter att ha sett allt folk som tänkte som jag.
Jag gick längs med floden, intill Aventinen och tänkte på hur fantastisk den kullen är, och att jag snart måste upp dit.
Kom bort till Forum Boarium och skrattade lite för mig själv när jag såg kön in till Sanningens mun. Visst, den är fin och så, men så speciell är den inte... dessutom ett brunnslock...eller fontänhuvud eller vad det nu är.
Jaja, hur som helst. När jag kom till Corson ångrade jag mig nästan, och tänkte ta en helt annan väg hem. På söndagar är Corson full med folk som yrar hit och dit, och det var inte annorlunda idag. Det som är roligt med Corson på söndagar, trots allt, är alla utklädda små barn man ser överallt. Det är karneval här (och verkar ha varit ett tag) och då klär man ut sina småttingar och drar med dem ut på stan. Och så söta de är oxå! Idag såg jag några Snövit, några Principessor, en gladiator, en tjej som Spindelmannen och en kille som skulle föreställa nån insekt tror jag... han hade i alla fall gula diskhandskar på fötterna vilket jag tyckte var lite kul.
I samband med den här Carnivale Romano har man på Piazza del Popolo satt upp en liten arena, och det händer något där varje dag. Tyvärr har det varit dåligt väder hela veckan så där har inte varit så mycket folk. Men idag var det finfint väder, och varmt, och där var ganska mycket folk. Jag stannade för att se vad som hände där, och då ser jag ett gäng gladiatorer och lite äldre utklädda (inte till gladiatorer) barn. En av dem var dessutom utklädd till att vara kejsare. Jag stannade inte så länge för att se vad det var, eller vad som skulle hända, men de "slogs" i alla fall lite med sina träsvärd. Coolt att en av gladiatorerna hade en tatuering av Colosseum på sin ena skuldra.
Jag hamnade till slut vid Footlocker, och gick in och köpte mina sneakers... och så glad är jag för det! Mina Converse håller inte i regn längre efter att ha tappat en bit sula, och mina andra jympisar hade jag ändå tänkt att kasta. De var lite slitna när jag kom hit, och nu är de inne på sista versen. De har varit mig trogna länge de där, så kanske det blir nån form av ceremoni kring deras kastning...
Nu sitter jag här på mitt lilla rum, tuggar på turkisk peppargodisarna M hade med sig hit, dricker Coca och funderar på att börja skriva ihop min Pompejiuppgift. Mmm... så får det nog bli.
Ci vediamo!
Igår, lördag, var jag runt i hela stan i jakt på boots. Å ja, en stor del av stan i alla fall:
Flaminio-Repubblica-Via Nazionale-Barberini-Via del Tritone-Spagna-Via del Corso-Flaminio-Ottaviano-Via Cola di Rienzo-Ottaviano (igen)- Via Cola di Rienzo (igen) - Via del Corso (igen) - Buss 95 hem...
Och inte fasen hittade jag några! Provade ett par olika, men inget som kändes rätt. Så, jag blev lite sur. Hittade dock ett par sneakers som jag med all säkerhet ska köpa, men igår var det enda jag shoppade 2x1,5ltr coca och en påse chips...
Idag däremot! Vaknade rätt tidigt efter en väldigt trött och lugn lördagkväll. Så jag bestämde mig för att åka till Porta Portese för att leta lite till. 1h 4min tog det att komma dit...med buss. Som vanligt knökafull. Väl där gick jag och strosade och trängdes med folk och fä. Och för en gångs skull kom jag därifrån med något oxå. Hittade en svart manchesterkavaj för 1euro, och ett par pösiga "jeans" för 12euro. Tyckte jag fyndade där lite.
Tänkte ta bussen tillbaka, men gick istället efter att ha sett allt folk som tänkte som jag.
Jag gick längs med floden, intill Aventinen och tänkte på hur fantastisk den kullen är, och att jag snart måste upp dit.
Kom bort till Forum Boarium och skrattade lite för mig själv när jag såg kön in till Sanningens mun. Visst, den är fin och så, men så speciell är den inte... dessutom ett brunnslock...eller fontänhuvud eller vad det nu är.
Jaja, hur som helst. När jag kom till Corson ångrade jag mig nästan, och tänkte ta en helt annan väg hem. På söndagar är Corson full med folk som yrar hit och dit, och det var inte annorlunda idag. Det som är roligt med Corson på söndagar, trots allt, är alla utklädda små barn man ser överallt. Det är karneval här (och verkar ha varit ett tag) och då klär man ut sina småttingar och drar med dem ut på stan. Och så söta de är oxå! Idag såg jag några Snövit, några Principessor, en gladiator, en tjej som Spindelmannen och en kille som skulle föreställa nån insekt tror jag... han hade i alla fall gula diskhandskar på fötterna vilket jag tyckte var lite kul.
I samband med den här Carnivale Romano har man på Piazza del Popolo satt upp en liten arena, och det händer något där varje dag. Tyvärr har det varit dåligt väder hela veckan så där har inte varit så mycket folk. Men idag var det finfint väder, och varmt, och där var ganska mycket folk. Jag stannade för att se vad som hände där, och då ser jag ett gäng gladiatorer och lite äldre utklädda (inte till gladiatorer) barn. En av dem var dessutom utklädd till att vara kejsare. Jag stannade inte så länge för att se vad det var, eller vad som skulle hända, men de "slogs" i alla fall lite med sina träsvärd. Coolt att en av gladiatorerna hade en tatuering av Colosseum på sin ena skuldra.
Jag hamnade till slut vid Footlocker, och gick in och köpte mina sneakers... och så glad är jag för det! Mina Converse håller inte i regn längre efter att ha tappat en bit sula, och mina andra jympisar hade jag ändå tänkt att kasta. De var lite slitna när jag kom hit, och nu är de inne på sista versen. De har varit mig trogna länge de där, så kanske det blir nån form av ceremoni kring deras kastning...
Nu sitter jag här på mitt lilla rum, tuggar på turkisk peppargodisarna M hade med sig hit, dricker Coca och funderar på att börja skriva ihop min Pompejiuppgift. Mmm... så får det nog bli.
Ci vediamo!
torsdag 3 mars 2011
Och!
Jag har hittat något som är godare än Carciofo alla Romana!!! Jo, det är sant...
Carciofo alla giudea! Kronärtskocka på judiskt vis...
Det ser ut så här
(bilden är inte min, då jag var alldeles för exalterad för att kunna ta foto... bilden har jag hittat här http://www.alberghiera.it/mostraricetta.asp?id_ricetta=1037)
När min ena kärlek fick träffa min andra kärlek
Hjärtat var har och hälsade på i förra veckan. Äntligen skulle mina två kärlekar få träffas, M och Rom! Underbart!
Vi myste runt mest, och jag tyckte inte vi gick särskilt mycket. Men M började gnälla lite över ont i fötter och ben. Jag är väl bara härdad antar jag. Eller så var det Rom som ville visa M vem som bestämmer! Hehehe...
Jag tog med M på en liten sightseeingtur, och av allt tror jag att det var Colosseum som han gillade mest. Vi var även på Forum, Palatinen och gick längs med Via dei Fori Imperiali och såg de andra fora. Vi åkte även upp i Viktor Emmanuel-monumentet, något jag aldrig gjort innan. Jag gillar ju utsikter, som ni som läser denna blogg säkert förstått för länge sen. Gianicolo är ju en klar favorit. Men nu var vi mitt i Rom, och var man än vände sig så var "hon" där! De hade även kikare så jag letade upp en del saker som jag visste vi inte skulle ha tid att besöka, så att M även fick se dem.
Vi gick runt på Marsfältet, och M fick se var Caesar mördades, Pantheon, Hadrianus tempel och åt glass på Della Palma. Fontana di Trevi såklart.
I söndags var vi på fotboll, Roma - Parma. Underbart att sjunga 'Roma Roma Roma' igen (och kunna texten denna gång).
Vi myste runt mest, och jag tyckte inte vi gick särskilt mycket. Men M började gnälla lite över ont i fötter och ben. Jag är väl bara härdad antar jag. Eller så var det Rom som ville visa M vem som bestämmer! Hehehe...
Jag tog med M på en liten sightseeingtur, och av allt tror jag att det var Colosseum som han gillade mest. Vi var även på Forum, Palatinen och gick längs med Via dei Fori Imperiali och såg de andra fora. Vi åkte även upp i Viktor Emmanuel-monumentet, något jag aldrig gjort innan. Jag gillar ju utsikter, som ni som läser denna blogg säkert förstått för länge sen. Gianicolo är ju en klar favorit. Men nu var vi mitt i Rom, och var man än vände sig så var "hon" där! De hade även kikare så jag letade upp en del saker som jag visste vi inte skulle ha tid att besöka, så att M även fick se dem.
Vi gick runt på Marsfältet, och M fick se var Caesar mördades, Pantheon, Hadrianus tempel och åt glass på Della Palma. Fontana di Trevi såklart.
I söndags var vi på fotboll, Roma - Parma. Underbart att sjunga 'Roma Roma Roma' igen (och kunna texten denna gång).
Vi var även på Ponte Milvio och satte upp ett hängelås med våra namn på. En nyckel till M, en till mig och en i floden. Romantiskt så det pyser om det!
Vår är den röda i mitten av fotot :)
Roman economy and other stuff...
I förra veckan hade vi temat EKONOMI, och det var så kul så kul! Min avdelning, får jag väl säga, då jag är på G med att skriva min magisteruppsats om just detta. Än är jag inte helt på det klara med hur jag ska göra det, men jag fick lite ideer som jag får jobba mig igenom.
Vi var nere i Roms antika hamnområde, vid Testaccio, Marmorata och Porta Portuense. Testaccio är riktigt coolt! En kulle byggd helt av antika amforaskärvor, och som reser sig 45 m över havet. Enligt uppskattningar så ska det ligga runt 53 miljoner amforor i denna kulle! Utgrävningar har visat att det bara har varit 2st olika amforor man kastat här; en för spansk olivolja och en för tunisiskt vin.
Nu när jag äntligen fick komma upp dit var jag så här lycklig!
Vi var nere i Roms antika hamnområde, vid Testaccio, Marmorata och Porta Portuense. Testaccio är riktigt coolt! En kulle byggd helt av antika amforaskärvor, och som reser sig 45 m över havet. Enligt uppskattningar så ska det ligga runt 53 miljoner amforor i denna kulle! Utgrävningar har visat att det bara har varit 2st olika amforor man kastat här; en för spansk olivolja och en för tunisiskt vin.
Nu när jag äntligen fick komma upp dit var jag så här lycklig!
How lovely it is, this nerdyness!
Phalli
Fallossymbolen, fascinum, har använts i olika kulturer genom tiderna som lyckoamulett och skyddsamulett för att driva bort det onda ögat. I Pompeji har man hittat massor, och på en del ställen, såsom på husväggar och på gatustenar, finns de fortfarande kvar. En del av de man hittat finns i Nationalmuseum i Neapel, i det där hemliga kabinettet jag pratade om... Lite löjligt av pryda kyrkomänniskor att gömma undan dem på detta sätt, kan man tycka. Men, även det är historia och något som tål att tänkas på. I vilket fall, varsågod!
En aningen framtunga oljelampor
Väggdekoration
En herm med fallos
På husvägg, med vingar
En vandrande...
En på gatan...
En aningen framtunga oljelampor
Väggdekoration
En herm med fallos
På husvägg, med vingar
En vandrande...
En på gatan...Lite annat...
Venus i snäckskal... freskmålning i hus i Pompeji 
Som ni alla säkert vet så var antik skulptur polykrom, dvs bemålad... inte bara marmorskulptur, utan även en del i brons, som då mest hade inläggningar av andra metaller... som den här snyggingen med röda läppar!
Och äntligen fick jag se min fina ormfresk i original!!! Det är denna ormen jag ska tatuera in någonstans på kroppen.Tragedi i Pompeji
Några av dem som inte hann fly undan vulkanutbrottet... för evigt fast...
Några vuxna...några barn...
Någon i en trappa...
En mula...
En till... med tänderna blottadeCampaniam nos delectat!
Detta var den första meningen vi fick lära oss, under den första lektionen i latin på gymnasiet. Oj oj oj, dessa latinlektioner! Man kan jämföra dem med scenen i 'Life of Brian' där Brian står och skriver "Romare åk hem" på en mur i palatset, och får en grammatiklektion av en romersk soldat. Ja, så kan man säga, och detta utan att överdriva det minsta.
Meningen betyder i alla fall "Kampanien behagar oss". Och Kampanien är behagligt, men var det inte lika mycket just då när vi var där för 2 veckor sen. Lite sol och värme fick vi, men sen blåste och regnade det ganska mycket.
Vi var mest i Pompeji, och vilket fantastiskt ställe det är! Trots det hemska runt det hela, med vulkanutbrott och begravda städer och människor, så är jag väldigt tacksam för att vi har fått den unika chansen att studera en romersk stad på detta sätt. Vi var där, som sagt, mest under vistelsen i Kampanien, och bodde bara 10min gångväg från den antika siten. Jag har varit där en gång innan, men bara över dagen och hann inte se så mycket som jag skulle vilja. Denna gången dock... specialtillstånd is the shit säger jag bara! Vi var inne i en hel del stängda (för allmänheten) hus, och det var såklart jättehäftigt. Ett hus var så häftigt att jag gick rakt in i en antik dörrpost och fick en väldigt modern bula framme i pannan. Det svartnade lite för ögonen oxå och jag började nästan gråta, men det var det värt!
Vi var även i Oplontis, i Villa Poppaea, som sägs ha tillhört kejsar Neros fru. Fantastisk villa med massor med rum och fina fresker. Även något som skulle kunna vara en stor simbassäng fanns där. Coolt!
Herculaneum var en annan stad som förstördes i det där vulkanutbrottet för 1932 år sedan, och drabbades ännu hårdare än Pompeji gjorde. Jag minns inte exakt hur tjockt lager pimpsten, aska och pyroklastiskt flöde som begravde Pompeji, men Herculaneum begravdes under ett lager som var runt 20m tjockt! Och när man idag står inne i den antika staden ser man det väldigt tydligt. Siten ligger långt ner i en håla i det moderna Herculaneum. Folket idag har inte alltid gillat, och gillar kanske inte nu heller, att de ska behöva ha den här ”waste-of-space”siten mitt i staden. De har t.o.m. ogillat den så mycket att de har använt den som soptipp då och då. Sophie som guidade runt oss berättade om att det ibland kommer gamla trasiga tvättmaskiner flygandes nerför kanten...
Vi var även i Neapel. Såklart. Och Neapel är häftigt. Men skitigt, nedgånget och helt annorlunda än Rom. Sopproblemet verkar vara löst, men man ser ändå små sophögar lite här och där, särskilt längs med järnvägen. Men jag gillade det gamla antika Neapel, såklart. Rutnät av gator, och det var inte svårt att tänka sig samma aktiviteter där då som nu; små affärer, barer, matställen och folk överallt. Det kändes nästan som en uppenbarelse faktiskt.
Chilifrukter som lyckobringande symbol är något typiskt för Neapel, så jag handlade ett par såna, eftersom man alltid kan behöva lite tur. Sen finns det även massvis med tamburiner. Motiven var allt från Pulcinella till Maradona. Och jag såg även en med Zlatan på. Den skulle man ju köpt. Kanske.
Pizza! Man måste ju äta pizza när man är i Neapel! Det enda äkta stället är en pizzeria som heter Sorbillos. Man kan tro att det finns många filialer till denna i stan, men de har faktiskt bara stulit namnet. Det finns bara ett Sorbillos, och det är det som ligger på Via Tribunali 32. Så, det är dit ni ska gå om ni nån gång är i Neapel och blir sugna på pizza. Gott? Ja, klart det var gott! Men, jag tror faktiskt att jag gillar de romerska tunnare pizzorna bättre.
Meningen betyder i alla fall "Kampanien behagar oss". Och Kampanien är behagligt, men var det inte lika mycket just då när vi var där för 2 veckor sen. Lite sol och värme fick vi, men sen blåste och regnade det ganska mycket.
Vi var mest i Pompeji, och vilket fantastiskt ställe det är! Trots det hemska runt det hela, med vulkanutbrott och begravda städer och människor, så är jag väldigt tacksam för att vi har fått den unika chansen att studera en romersk stad på detta sätt. Vi var där, som sagt, mest under vistelsen i Kampanien, och bodde bara 10min gångväg från den antika siten. Jag har varit där en gång innan, men bara över dagen och hann inte se så mycket som jag skulle vilja. Denna gången dock... specialtillstånd is the shit säger jag bara! Vi var inne i en hel del stängda (för allmänheten) hus, och det var såklart jättehäftigt. Ett hus var så häftigt att jag gick rakt in i en antik dörrpost och fick en väldigt modern bula framme i pannan. Det svartnade lite för ögonen oxå och jag började nästan gråta, men det var det värt!
Via dell Abbondanza
En annan, mindre, gata i Pompeji
Känslan över att vara på denna plats är nästan obeskrivlig. I Rom kan vi gå på Via Flaminia (Via Lata), Via Sacra, Via Salaria, Argiletum och Via Appia utanför stan... men de flesta av dessa har en modern gatubeläggning ovanpå. Det har man inte i Pompeji. Det du går på är den antika gatan! Känslan. Oj! Mina gympisar trampar i samma spår som en romersk sandal för 1932 år sedan. Jag går över samma ”övergångsställen”. Känslan.
Tanken var ju inte enbart att bli undervisade och njuta, även vi fick även undervisa själva. Min uppgift var att lära de andra lite om den centrala marknadsbyggnaden, Macellum. Det passar ju mig bra eftersom jag jobbar inom handel, och ska försöka få in antik handel i min magisteruppsats. Och kul var det. Lite nervös var jag ju såklart, men när man väl började prata så gick det över ganska snabbt. Och prata kan jag ju.
Macellum, mitt redovisningsobjekt
Vi var även i Oplontis, i Villa Poppaea, som sägs ha tillhört kejsar Neros fru. Fantastisk villa med massor med rum och fina fresker. Även något som skulle kunna vara en stor simbassäng fanns där. Coolt!
Herculaneum var en annan stad som förstördes i det där vulkanutbrottet för 1932 år sedan, och drabbades ännu hårdare än Pompeji gjorde. Jag minns inte exakt hur tjockt lager pimpsten, aska och pyroklastiskt flöde som begravde Pompeji, men Herculaneum begravdes under ett lager som var runt 20m tjockt! Och när man idag står inne i den antika staden ser man det väldigt tydligt. Siten ligger långt ner i en håla i det moderna Herculaneum. Folket idag har inte alltid gillat, och gillar kanske inte nu heller, att de ska behöva ha den här ”waste-of-space”siten mitt i staden. De har t.o.m. ogillat den så mycket att de har använt den som soptipp då och då. Sophie som guidade runt oss berättade om att det ibland kommer gamla trasiga tvättmaskiner flygandes nerför kanten...
Vi var även i Neapel. Såklart. Och Neapel är häftigt. Men skitigt, nedgånget och helt annorlunda än Rom. Sopproblemet verkar vara löst, men man ser ändå små sophögar lite här och där, särskilt längs med järnvägen. Men jag gillade det gamla antika Neapel, såklart. Rutnät av gator, och det var inte svårt att tänka sig samma aktiviteter där då som nu; små affärer, barer, matställen och folk överallt. Det kändes nästan som en uppenbarelse faktiskt.
Chilifrukter som lyckobringande symbol är något typiskt för Neapel, så jag handlade ett par såna, eftersom man alltid kan behöva lite tur. Sen finns det även massvis med tamburiner. Motiven var allt från Pulcinella till Maradona. Och jag såg även en med Zlatan på. Den skulle man ju köpt. Kanske.
Pizza! Man måste ju äta pizza när man är i Neapel! Det enda äkta stället är en pizzeria som heter Sorbillos. Man kan tro att det finns många filialer till denna i stan, men de har faktiskt bara stulit namnet. Det finns bara ett Sorbillos, och det är det som ligger på Via Tribunali 32. Så, det är dit ni ska gå om ni nån gång är i Neapel och blir sugna på pizza. Gott? Ja, klart det var gott! Men, jag tror faktiskt att jag gillar de romerska tunnare pizzorna bättre.
Sorbillos!
Nationalmuseet var det vi mest åkt hit för att se. Här finns i princip ALLT man grävt ut i Pompeji. Alla lösa föremål och nästan alla fresker. De har även ett litet hemligt kabinett som jag tyckte var särskilt kul. Det är hemligt för att det varit stängt väldigt länge, och när det sen öppnade så var det först endast män som fick komma in dit. Efter ett tag, någongång på 70-talet tror jag, öppnade man det även för kvinnor. Men det var liksom inte öppet för allmänheten på riktigt. Som tur är så lever vi på 2000-talet, och nu är det helt öppet för alla som vill gå in dit. Och vad är det så som gör det så hemligt? Jo, det är bland annat sådana här barnförbjudna statyer!
En statygrupp i det hemliga kabinettet!
Veckan i Kampanien var häftig och härlig på alla sätt och vis, men det var sååå skönt att komma tillbaka hem till Rom igen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)