Ibland får man en riktigt aha-upplevelse... de brukar vara oslagbara. Även om det är något som omkullkastar hela ens tro på livet eller på något eller någon man tycker väldigt mycket om. Jag kom till en sån insikt för ett tag sedan, och den handlar om Roms grundande.
Enligt legenden fanns det en gång i tiden ett tvillingpar, Romulus och Remus. Den första av dessa kom så småningom att grunda staden Rom.
I alla fall...
Legenden säger att dessa två föddes utav en vestal, en prästinna inom kulten till Vesta (hemmets och härdens gudinna). Dessa prästinnor valdes ut av de finaste familjerna i Rom, och töserna var mellan 6-8år då de lämnade sina familjer för en period av 30 år i gudinnans tjänst. Förutom dessa långa år man var tvungen att tjäna som vestal fick man dessutom avlägga ett kyskhetslöfte. Inget sex under 30 år! Det finns faktiskt bevis på att någon vestal vid något tillfälle struntade i detta och bröt detta löfte. Hennes ansikte och namn är utraderat på hennes staty i Vestalernas hus på Forum.
Den här vestalen som födde tvillingarna hette Rea Silvia, och ja, hon hade ju då brutit sitt kyskhetslöfte. Pappa till barnen ska ha varit Mars, den romerske krigsguden. Hon ska, efter att hon fött dem, lagt dem i en korg och satt ut dem i floden så de åkte iväg och försvann ur hennes liv. Tvillingarna hittades senare av en varghona, och hon diade dem och de växte upp hos henne.
Nu är det så här. Varghona på latin är lupa. Lupa är även ordet för en kvinnlig prostituerad. Horhuset i Pompeji heter Lupanare. Hora är dessutom världens äldsta yrke.
Kan det vara så att de föddes av, eller föddes upp av en hora? Att romarna härstammade från en glädjetös?
Och Rea Silvia då? Vem var hon egentligen?
Ja, kanske inte direkt en insikt, men en ganska intressant idé om jag får säga det själv. :)
Och det hade förklarat så mycket.
2 kommentarer:
Intressant tanke! Och coolt att du kom på den!
Hehe, kul att du tycker det! Kanske ett ämne för en avhandling? ;)
Kram på dig Lindbergskan!
Skicka en kommentar