Det finns ett ställe...

i Rom som jag inte undersökt tillräckligt känner jag... har mest varit där på kvällen, och då suttit och druckit vin på trappan vid Clivo di Rocco Savello. Och hämtat pizza i Testaccio, på den södra sidan av kullen.

Det är Aventinen jag pratar om.

Det är, sett ur både topografisk och demografisk synpunkt, ett väldigt intressant ställe. Demografi är alltid svår att uppskatta, men det kan gå.
På denna kulle fanns det, under republiken, och innan patricierna började bygga sina hem här, massor med hyreshus, insulae. Förutom detta fanns det, såklart, en del tempel, och det var även Roms hamnområde och massvis med lagerlokaler. Detta gjorde Aventinen till ett mycket viktigt område i det antika Rom. Det skapades många arbeten här, och man kan som sagt endast uppskatta, men jag tror att det bodde väldigt mycket folk i detta område. Det gjorde det i och för sig i hela Rom. Men just denna kulle har jag fastnat för. Dessutom finns ju amforaberget som numera kallas Testaccio här (på den södra sidan). Jag är inte helt säker, men kullen är runt 40m hög och 1,4 km runtom. Och består av miljoner amforaskärvor. En soptipp för krossade amforor kan man säga.

Jag vill se helheten. Jag vill se alla husen. Jag vill se hur de låg i förhållande till varandra. Jag vill se människorna som bodde här; från den relativt välbärgade herren på andra våningen, till den stackars fattiglappen som bor högst upp strax under taknocken. Jag vill se vad som säljs i affärerna på gatuplan. Jag vill höra säljarna skrika längs med gatorna och deras säljtaktik. Jag vill se lagerlokalerna och vad som finns i dem. Jag vill smyga mig fram och höra vad skumrasket viskar om. Jag vill se korruptionen och rivaliteten. Jag vill se båtarna som kommer till Tiberns strand från alla hörn av imperiet med kryddor, tyg och säd. Jag vill känna solen bränna på mina kinder, samma sol som brinner på mina romerska vänners kinder. Jag vill känna gatan under mig. Jag vill gå fram till templen och se om jag känner någon gudomlig närvaro. Jag vill känna dofterna, även de mindre angenäma. Jag vill höra va folk pratar om. Jag vill finnas i denna tid. Ungefär 2060 år tillbaka.
Ja, det blir nog lagom.