..till min vän 'Romfreak'...
I mitt inlägg om dragningskraft...vad menar du med...
"Kanske nästa år.....ja, kanske nästa år. Därför att året som kommer därefter är speciellt." Varför är det året speciellt? Jag måste få veta!
Jag lägger detta som ett eget inlägg eftersom chansen är större att du läser detta än kommentarer på det andra inlägget...
Ciao!
5 kommentarer:
Näämen!......det är ju det året då vi kommer att gifta oss med varandra! Har detta gått Dig helt förbi? Pinsamt. Nu blir jag en aning tveksam till det hela ;O) Det här var inte bra. Jag som precis tyckte det kändes så rätt om Du valde en av Roms mer än tre hundra chiese åt oss. Vilken Du än vill. Med klockor som hörs i varenda gränd i Rom som vi vandrat.... och så blir det så här..... som ett hugg på helt fel ställe......nåja, än finns tid att få det på rätt spår igen, med lite god vilja. Lite tveksam är jag allt i det kritiska nuläget ;) Men Du är ju allt för go' samtidigt! Jag smälter redan. Men bara lite.
Allvarligt talat, Solstråle (som om detta inte var allvarligt nog)..... beh, in questo momento è una cosa segretto; quell'anno speciale. Forse te lo dico un' altra volta, va bene amica? (Dopo ci siamo sposati, naturalmente :)
------
För oss som gillar öppna landskap framför allt (jag gillar det i berg där luften blir det öppna i landskapet för mig. Toscanska kullar kan också få ersätta berg utan några som helst problem...gärna med ett litet stenhus på...)..... så hittade jag ett häftigt ställe i nästan mitt i Rom (ja, jag menar inte Villa Borghese nu, även om jag spenderat mycket tid där, jag trivs också i parker liksom Du......) Stället är ett hedliknande landskap som är skyddad naturpark. Jag älskar den här typen av hed när den ligger vid havet här hemma. Speciellt en strax söder om Göteborg. Jag hittade det romerska inlandsvarianten av en slump i våras på några sökningar på namnet som bara poppade upp i skallen, utan att jag visste vad det var. Jag kunde inte bli av med namnet som upprepades. Sedan jag tagit reda på vad det var - och om det nu fanns något överhuvudtaget med det namnet - så tittar 'bilder' av parken upp i mitt sinne titt som tätt och ofta när jag busar med katten (!). Jag blir liksom inte av med det....det gör inget heller.
.... "Caffarella" som ligger sida vid sida med Via Appia Antica. Det är en del av Parco dell' Appia Antica (Cafarella norr om Via Appia Antica).
En mycket speciell stämning året om, sägs det. Många romare har det som rekreationsområde. Cyklar, löper vandrar.....Det märkliga är var namnet kom ifrån i min skalle. Jag hade aldrig hört det i verkligheten. Det råkar vara namnet på den medeltida familjen som ägde marken i Caffarella dalen. Jag måste vandra runt där en vacker dag. Det verkar vara ännu ett ställe för själen. Man har ju en krävande själ, som sagt. Tyvärr har det tydligen hänt en del skit där på den vackra platsen det senaste året, med tjejer som blivit påhoppade. Rumänska Z har tydligen var inblandade i det (och via DNA bevistas skyldiga) och en hel del annat i Italien som drivit upp medborgargarde liknande hämnadaktioner. Vissa "läger" av kringresande har körts bort från Caffarella och mycket allmänt hat finns. Sådant här är fruktansvärt tråkigt oavsett vilken vinkel man ser det från, men området är fint som sådant. Man får filtrera även här och se det som är bra.
......och jag har samma speciella dragning och känsla för de amerikanska landskapen som Du beskriver. Jag blev lite paff måste jag säga.( Samma känsla för Rom har jag ju vant mig vid nu). Jag kan tänka mig mer åt öster inåt landet också..... september & oktober i husbil genom Colorado, Wyoming och Montana....kanske även Utha, har varit en dröm sedan länge. Och att just stillsamt rulla in i smästäderna som är sina egna hela världar. Höstfärgerna, den friska torra höga luften i inlandet........ men jag förstår precis vad Du menar om Washington State.
M
http://www.italyheaven.co.uk
/rome/caffarella.html
När jag klippte och klistrade in de tidigare posterna häromdagen så missade jag ett stycke som skulle sitta mitt i någonstans, blev förbannad när jag såg det. Grejen är att bloggkomentarerna får aldrig plats utan jag får bakläxa och måste dela upp dem. Skriver jag för långt, tror Du? ;) Vill och orkar Du ha det, så sitter det här nere nu istället för att bara slänga det. Det förklarar kanske lite av min fixering vid boendet ;
-----
Eller gå från Pasquino "navet" söderut istället.....Man tar sig lätt och kvickt över "stora jobbiga" gatan ( som alltid förstör känslan, eller hur ;) till Campo dei Fiori från det här området. Hela gyttret av klassiska gränder här.....Pellegrino, Cappellari.....Teatro Pompeo regionen....sedan ner till den -- på sitt sätt -- vackra raka och långa Via Giulia (som liksom ligger som en södra Coronari...och båda ledde ju pilgrimmer mot Vatikanen, därför båda gatorna anlades så medvetet) och...... över berömda Ponte Sisto till Trastevere.
Jag har några mysiga lägenheter på lut i Trastevere också och det är maximum på sitt sätt. Speciellt kanske på mellansäsonger med mindre stök och inte så trångt i gränderna. Allt beror ju på vad man vill ha där, så klart. En av de lägenheterna jag fattat tycke för är med öppen eldstad, bruna bjälkar (ja, hur skulle man klarar sig utan bjälkar). Säkert skitgo som mys-krypin på vintern när det är rått där som nu. Låta det spraka på i brasan när det är kvällskallt utanför. Som att flytta tillbaka några hundra år i stämning. Rom har haft minusgrader nu på nätterna ett tag (Jodå, jag håller nog koll), ...Bottenplanet, men va fan. Det skulle jag kunna leva med lite då och då. Det är ändå en gränd utan alltför stor passage av folk. man kan ju också dra igen innerluckorna. Eller släpper jag för mycket på kraven? Det finns en takvåning med en lite balkong mot Gianicolo, men riktigt modern italiensk stil. Helt ok, på sitt sätt för att den ligger så högt med balkongen. Gyttret av hustak under sig. Sitta där i kvällsolen och se den gå ned bakom Gianicolo med en flaska rosso. Samma gata som den med brasan. Precis i början av Trastevere och nära till Ponte Sisto, men ändå lite väl lång transportsträcka om man snabbt vill uppåt i stan via fötter.
För mig är det oerhört viktigt ' var ' jag bor. Ja, jag vet att det låter skruvat för max en vecka åt gången. Jag bara måste kunna gå hem och slå dank en stund på dagen och sedan bara kunna kliva rätt ut i härligheten igen. Utan att planera in en hel dag ute. Det är min grej. När man snart är nittio behöver man ladda lite under dagen. Det är fötterna som gäller i Rom. Med eller utan salva;)
Stökiga områden på nätterna tar bara energi från det man behöver till nästa dag. Behöver man öronproppar bor man lite fel även om det går. Och Stazione Termini area -- no grazie. Trastevere skulle vara väldigt rätt när man gör en resa enbart för att känna av Trastevere för sitt eget skull. Stanna där och ta in allt i sig som en gammal Fellinifilm. Ett brokigt förlutet och lite outsider som Trastevere faktiskt är, som skulle vara värt en tripp för sig utan inblandning av så mycket annat Rom.
Ja, var jag skall ha min rot när jag är där har bara fått större och större betydelse. Det har sina djupa orsaker och ingår i vad jag vill ha ut av Rom idag. En trygg, skön och trivsam känsla som är raka motsatsen till att lämna ett hotellrum runt Termini. Jag vill "leva" där de perioder jag hoppas på att kunna vara där. Komma hem. Bara vara och slappna av med en egen äkta hemkänsla, utan att planera att stanna där hela Livet som jag ville förut. Hellre underbart, kort och ofta...... än att vara där och ha alldeles för lite på fötterna för att kunna göra något bra av det. Att må dåligt i Rom är ingen hit, kan jag säga. Det är det inte någonstans. Men i Rom skall man inte vara då. Det bara är så.
Hahaha! Det var kul du! Näh, jag undrade bara för att det året, 2011 blir det, ska va väldigt speciellt för mig. Det är året jag fyller 32 och enligt mitt medium, min vägledare, min "spåtant" så är det mitt år. Helheten som växt fram från 29 år fram till 32. Vet inte riktigt än vad detta innebär, men jag vet ju att jag kommer att vara klar med mina studier då.
Och du, Rom har runt 900 kyrkor...
Jag tror jag varit i Caffarella! Eller i kanten av det. När man kör igenom Porta Appia, och över korsningen (där en av höjdarna i Lazio bor, buuuuu, så kör man bara en liten bit in, och sen delar sig vägen liksom. Och man kör in till vänster. Det är kringelikrokigt och supermysigt. Sen kommer man till en liten grusväg där man har en rätt häftig utsikt. Man ser inget av stan, men ljuset därifrån ser skithäftigt ut.
Annars är ju Via Appia bland det coolaste i Rom. Den börjar egentligen i den där livsfarliga korsningen strax söder om Circus Maximus. Här gick den äldsta muren, Servius Tullius mur, och genom Porta Capena kom man ut på Appia.
Men känslan av att gå på denna väg... ja jag sitter här och ryser bara jag tänker på det. Det är en fantastisk känsla. Jag gillar det här konkreta, att man kan se hjulspåren i stenarna. Colosseum och alla byggnader i all ära, men när man ser något så konkret som hjulspår eller inristade schackrutor...aaaaaahhhhhh! En annan sak som är skitcoolt är när man kan se fingeravtryck och nagelavtryck på stenålderskeramik.
I alla fall, Appia är skitcoolt. Nån dag skulle jag vilja åka ut dit igen och gå en bit, kanske så långt så man kommer ända ut till Ciampino. Jag vill ut till gravaltarna och ända ut till akvedukten. Det vill jag.
Har du varit i Pompeji? Där snackar vi det coolaste av det coola! Väldigt många konkreta saker här som hjulspår, spår av skjutdörrar och graffitti. Riktigt coolt!
Näh, nu är det dags för mig att göra nåt av dagen! Jobba kanske...:)
Vad kul att Du varit i Caffarella, för det måste ha varit där! Jag känner mig lite dragen dit och det måste bli av. Appia Antica skulle var fint att göra en heldag av bara för vandring. Det är en sådan där grej man har på sin lista. Som förmodligen skulle ge väldigt mycket tillbaka om man gav det tid. Börja riktigt, riktigt tidigt på morgonen och komma hem på kvällen i skymningen. Lugnt och stilla mak och vila ofta och begrunda. Låta Appia ta sin tid i tankarna. Det är förmodligen inte rätt ställe att vara efter mörkret fallit.....om jag minns det rätt har det varit någon form av nattlig prostitutionsgata tidigare om åren. Jag behöver läsa på lite för att inte missa det man vandrar förbi eller förstå vad som vägen burit under alla år. ( Eller så hyr jag in Dig! Som guide alltså... )
Hjulspåren i stenarna man själv sätter fötterna måste vara en otrolig känsla. Jag är svag för den typen av tydlighet, som på olika sätt triggar en djupare. Det ger ett verklighetsperspektiv som ibland är svårt att generera fram när man bara ser en gammal sak rakt av. Det behöver finnas något som trycker på knappen. Många gamla saker ser man ju ofta som från en primitiv tid på någon halvdjurisk nivå. Men just detta i Rom känner man ju samtidigt kopplat så till både väldigt strukturerad civilisation och långt skriden intelligens. Någon form av respekt blir given. Vi är inte direkt smartare idag, liksom. Så, att då fatta tids-spannet på 2000 år sedan spåren sattes där blir en verklig Ahhh-känsla. Jag gillar att Du säger det där om din lust för just de här detaljerna. Jag skäms lite för att jag inte "gjort" Appia vandringen. Inte heller catacomb grejen heller. Men det är samtidigt lite häftigt att var lite oskuld på mycket som är självklart för många romfanatiker. Man har mycket gott att upptäcka med nya ögon, när man redan känner viss grundkänsla för staden som satt sig. Det är inte alls fel. Man går bara in från olika håll och utgångspunkter...... jag har inte tänkt så här långt på det tidigare men fan om jag inte gillar detta skarpt nu. Det kommer nog bli bra det här.
En annan sak som satte sig hårt hos mig rätt tidigt, var när jag fattade att de stora tunga bronsportarna -- inklusive gångjärnen -- på Pantheon är original och fungerar precis som då.... och har alltid gjort sedan de hängdes på. Och det är inte bara något som står där och stilla. Det rör sig också. Min egen dörr knarrar efter ett par månader. Då måste flaskan fram och skvätta på lite. Det verkar inte som om man behövt göra något åt Pantheons portar, utan dåtidens konstruktion var inte direkt något slit och släng. Det är ju ett par tusen år. Detta imponerar ju på vem som helst. Även om det här är extremt stort i omfång, så är det samma direkta känsla som hjulspåren. Och tänk bara hur många hjul som krävs för att det skall bli spår i en sten. En del var nog tungt lastade. Man släpade ju en hel del längs den. Kom inte Pantheons stora pelare ända från Egypten? ( nu får jag nog riktig taffsen av Dig, men jag frågar ändå? Ok, spank me if I'm wrong! )Vilken väg måste man inte ha tagit med dem. Inte direkt över något får-hage kanske.....
Visst var det så att man snodde och strippade marmorn Pantheon var klätt med, när man byggde Peterskyrkan? Vilka elaka små svin, va? Snacka i såfall om kyrkplundrare!
Likaså Pompeji är inte i min meritlista - ännu. Pompeji är så speciellt att antingen får man ha ett riktigt djupt kunnande/intresse eller så har man varit där i någon form av italien-rundtur med allmän ytligt intresse. Det ser ut som om vi får mycket att göra 2011..... om jag förstår det rätt så skulle Du inte ha något emot att se det igen... och jag gillar när kvinnor njuter så där ohämmat :)
Ja, 900 kyrkor -- NU, ja! -- men mina uppgifter härstammar tydligen från en tidigare inkarnation. Det måste har tillkommit några sedan dess så klart. Men för att hålla mig till det jag vet, så skrev jag faktiskt 'mer än' 300 för att ge den absoluta sanningen svängrum. Det borde förstås ha stått "fler än" också.... men faktum är nu att detta innebär att Du satt Dig i mer jobb. Japp! Du har nu 900 att välja och gå igenom. Snacka om bröllopsförberedelser! Jag är rädd för att Du kommer att ge upp när Du närmar Dig 300 och inser misstaget. Ähh, jag hade kanske detta på känn när jag försökte göra det överkomligt med bara 300 :) Men....serru.... alternativet skulle kunna vara Palatinen. Allting har sina nackdelar. Tänk Dig själv; behöva stå i biljettkön till kullen under själva akten! Ok, det går visst att köpa online nu på nätet och ta gräddfilen in. Åtminstone på Amfiteatrum Flavium, hur är det.....finns snabbfilen även på Palatinen..... Du som varit där nyss och rekat lite inför det stundande?
Synd att man inte längre kan bara komma och gå på fritt Palatinen som förut. Undrar varför man biljettbaserade Palatinen men lät Forum vara öppet. Vad är det finaste/bästa/intressantaste där uppe i Ditt tycke? En tidig morgon alldeles för sig själv där uppe hade varit fint för mig. Men de öppnar inte så tidigt, och ett näpet skutt över staketet kanske inte är att rekommendera. Undrar hur häktet i Rom känns? De kan ha ett jävla humör italienarna om man hoppar över skaklarna i staden. Prova stoppa en naken svullen fot i Fontana di Trevi en kväll när man tror ingen lägger märke till det...... nä, gå hellre över på bruk av fotsalvan. Men Anita E fick lägga sina tuttar i utan att någon visslade i pipan! Men som icke filmstjärna vet man aldrig hur saftiga påföljderna och böterna kan bli när man släpper loss sina små inneboende rebell-behov. Jag plåtade en viftande polis i en trafikkorsning och trodde jag skulle bli internerad. Ibland får man vara extra glad över sin verbala förmåga. På något sätt blir den bara bättre när man blir lite lagom rädd :)
Sköt om Dig nu i Jul, Amica mia.
M
Skicka en kommentar