måndag 14 december 2009

Förresten...

Jag hörde om Silvio Berlusconi och att han fått en souvenir av Il Duomo kastad på sig, så att hans näsa knäcktes och två tänder blev utslagna...

Är jag en dålig människa som tycker att det är lite kul och komiskt?

Ja du, Silvio... ancora una volta till plastikkirugen!

:)

3 kommentarer:

Romfreak sa...

Nej, Du är inte en dålig människa förrän Du önskar ihjäl honom. Själv kunde jag ana en njutning inom mig när hans spaka nuna åkte i väg. Det är början på en farlig väg som medmänniska. En sorts förhärdning och känslokyla.

Erkänn, det var denna händelse som tog bort allt det blanka? ;) Jag blir mer och mer säker på att Du suttit -- mer än en gång -- på Amfiteatrum Flavium trots att Du förnekar det..... det är ok, brudar är så'na. Jag vet.

Little miss Sunshine sa...

Ok, PUH! ;)

Jag tycker lille Silvio är en oerhört komisk och underhållande figur faktiskt... man kan skratta åt honom länge och väl, och även dra jämförelsen att inget har ändrats på 2000 år... korruption så det stänker om det.

Romfreak sa...

Ja, jag tycker också han är rätt kul kuf!

Exakt, ibland blir det ganska tydligt att tiden står still. Italiensk korruption (vår tids) är en är en så given saga i sig att det skulle kännas naket utan........ och lägger man därtill snubbens lilla mediaimperium som han styr helt till sitt eget passande........ och som tredje sak; han styr hela jävla landet ovanpå detta......och han fixar en och annan ny liten lag när pengarna inte gör susen........då har vi ytterligare en sådan där härlig "combo"..... som man själv får gnugga både ögon och öron för att dubbechecka verkligheten. Är vi alla på samma planet? Snubben är helt enkelt fulländad. Precis som en karl skall vara. Vilket driv! Där kan man prata om att hoppa på i rätt våg. Är det konstigt att man själv känner sig lite komplexfylld?

Och det mest fantastiska är att en stor del av Italiens befolkning applåderar och tycker att han är helt OK även när han sätter på 17-åringar (eller hur gamla de nu är) med ett snett bock flin. Ja, ja.... man vet ju själv hur man kan längta. Det är väl bara Il Papa som sätter lite i halsen. (Men han har ju fullt upp med att få kardinalerna att hålla fingrarna borta från gosskören och dessutom är det väl ingen som riktigt vet vad han själv hade för sig under kriget heller...den gamle smygnassen ;) Hur lyckas de få in en sådan samstämd elit på alla höga poster? Bravissimo!

Kontrasten mellan Silvios standard-dryga vardagsflin och det andra utan halva käken är påfallande -- jag tror att detta var det bästa som kunde hända karln faktiskt. Ett litet omskak (ett bekant uttryck...). Det dröjer inte länge förrän han börjar kläcka ur sig det vanliga klokheterna igen. Bara han får de nya gaddarna på plats, så han kan prata igen.

Nu ska vi sova gott! ( i vårt eget paese pulito, ändå med drömmar om att förhoppningsvis snart få vandra Via Sacra igen..... efter att ha småsprungit raka spåret ner på Via Cavour med den lilla ryggan skumpande bakpå......... och sedan.....sedan.....sedan....... äntligen hemma på sin egen gata..... ;).

Ha en dunderfin vecka, Solstråle.

M